Forsvar den akademiske friheten

De nordiske fagorganisasjonene i høyere utdanning og forskning sier nei til studieavgifter og krever akademisk frihet og autonomi for forskeren. Organisasjonene vedtok en felles uttalelse på årets samarbeidsmøte.

Article Image

Illustrasjonsfoto

Organisasjonene slår fast at prinsippet om akademisk frihet skal gjennomsyre både forskning og utdanning. Det innebærer at forskerrekrutter, forskere og undervisere må stå fritt til å velge sine egne tema og problemstillinger, og kunne publisere sine resultater uten å frykte represalier.

Kunnskap er en investering i vår felles framtid, og ikke bare den enkelte students eiendom. Derfor skal all offentlig finansiert høyere utdanning være avgiftsfri for alle studenter, heter det videre i uttalelsen. Les den i sin helhet her

Fagorganisasjonene i høyere utdanning og forskning i Norden møttes til sitt årlige samarbeidsmøte på Vestmannaøyene i Island i månedsskiftet mai/juni. På møtet ble flere tema av felles interesse behandlet, blant annet samvirke med privat næringsliv og akademia; ekstern finansiering og akademisk frihet; produktivitet og forskning; det digitale akademia og MOOC.

Organisasjonene som deltar i det nordiske samarbeidet er Sveriges universitetslärare och forskare (SULF), Forskerforbundet (Norge), Tieteentekijöiden liitto / Forskarförbundet (Finland), YLL / Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten (Finland), Dansk Magisterforening, DJØF – Danmarks jurister og økonomer, IDA – Ingeniørforeningen i Danmark, Félag háskólakennara / Universitetslärarförbundet og Félag prófessora við ríkisháskóla / Professorsförbundet, Island.


Resolusjon fra nordisk møte 2016:

Forsvar den akademiske friheten

Forskning och högre utbildning är internationella verksamheter. På såväl internationell som nationell nivå spelar högskolan en alltmer avgörande roll, både när det gäller tillväxt, innovation, kultur och demokrati och därmed för den framtida välfärden.

Universitetslärares och forskares arbete är en förutsättning för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Den kunskap som kommande generationer får genom högre utbildning kräver en väl fungerande högskola med akademisk frihet och goda och konkurrenskraftiga villkor för alla högskolans anställda. Med utgångspunkt i akademins vardag har de nordiska fack- och professionsförbunden siktet inställt på framtidens högskola. Genom vår resolution vill vi tydliggöra våra ställningstaganden för politiker, beslutsfattare, lärosäten och allmänheten.

Kritisk kraft i samhället

Akademin står för alla människors lika värde och rättigheter. Aktiva och kritiskt tänkande medborgare är grunden för en stabil utveckling av ett demokratiskt samhälle. Akademisk kunskapsproduktion måste därför ske utan politiska, ideologiska eller ekonomiska lojaliteter och bygga på principen om akademisk frihet.

Fritt sökande efter ny kunskap

Principen om den akademiska friheten ska genomsyra både forskning och utbildning. Det innebär att doktorander, forskare och lärare fritt måste kunna välja forskningsproblem och publicera resultat utan rädsla för repressalier. Framtidens akademi ska kännetecknas av fria tankar och hög kvalitet. Därför måste undervisning och forskning i alla sammanhang vara integrerade. Studenternas bidrag till forskningen ska tillvaratas genom akademiska samtal med forskningsaktiva lärare och genom ett aktivt deltagande i forskning.

Utbildning för framtiden

I en alltmer globaliserad värld med hög grad av utbyte mellan lärosäten blir betydelsen av internationellt gångbara kunskaper och utbildningar allt större. Kunskaperna är inte bara den enskilda studentens egendom utan en investering i vår gemensamma framtid. Därför ska all offentligt finansierad högskoleutbildning vara avgiftsfri för alla studenter. För att universiteten och högskolorna ska kunna utbilda för framtiden måste utbildnings- och forskningspolitiken vara sammanhållen och garantera en långsiktig finansiering med en hög andel fasta anslag.

Vi uppmanar våra regeringar att skapa de nödvändiga förutsättningarna för att skapa en forskning och högre utbildning av högsta internationella kvalitet.

Vi kräver:

  • Att doktorander, forskare och lärare fritt ska kunna välja forskningsproblem och publicera resultat.
  • Att den enskilda läraren och forskaren ges autonomi i sin yrkesutövning.
  • Att rekrytering av såväl studenter som personal, lön och karriärmöjligheter är fria från diskriminering på grund av t ex kön, etnisk bakgrund och socioekonomisk bakgrund.
  • Att det ska bli lättare för lärare och forskare att röra sig mellan akademin och det omgivande samhället.
  • Att kvaliteten i utbildningen säkras genom kvalitetssäkringssystem efter europeiska riktlinjer och genom ökade anslag till utbildningen så att alla lärare får tid att utveckla undervisningen.
  • Att undervisningen ska vara forskningsbaserad och att undervisning och forskning ska vara integrerade.
  • Att de nationella systemen för finansieringen av forskning ses över. Systemen ska vara transparanta och säkerställa större och långsiktigt hållbara fasta anslag till lärosätena.
  • Att lärosäten ska ha ett kollegialt styre där vetenskapligt och pedagogiskt kompetent personal tillsammans med studenter fattar de beslut som rör kärnverksamheten.
  • Att arbetsvillkor och karriärvägar ska vara jämställda och understödja det övergripande målet om fritt sökande efter ny kunskap.
  • Att all offentligt finansierad högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för alla studenter.

Resolution antagen av de nordiska fack- och professionsförbunden inom högre utbildning och forskning i Island maj 2016.

Sveriges universitetslärare och forskare, SULF
Forskerforbundet, Norge
Tieteentekijöiden liitto / Forskarförbundet, Finland
YLL / Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten, Finland
Dansk Magisterforening, DM
DJØF (Danmarks jurister og økonomer)
IDA, Ingeniørforeningen i Danmark
Félag háskólakennara/Universitetslärarförbundet, Island
Félag prófessora við ríkisháskóla/Professorsförbundet, Island